Utvärdering slopad revisionsplikt

Utvärdering av slopad revisionsplikt

Den nödvändiga utvärderingen av den slopade revisionsplikten för små aktiebolag har nu kommit. På Riksrevisionens rapport slås fast att reformen från 2010 ”kostat mer än den smakat”.

Kvaliteten på årsredovisningarna har sjunkit när bolag valt bort revision och inte heller anlitat en auktoriserad redovisningskonsult. Vidare har arbetet mot ekonomisk brottslighet försvårats samtidigt som risken för förlorad skatt ökat. Rapporten visar att företag utan revision betalar 7 procent mindre i skatt. Därmed sätts konkurrensneutraliteten ur spel.

Riksrevisionens slutsats är att företag utan revision växer långsammare och anställer färre – 10 procent lägre nettoomsättning respektive 9 procent färre anställda efter fem år utan revisor. Bland orsakerna nämns avsaknaden av en revisor som följer verksamheten och lämnar goda råd men – dystert nog – även risken för att samtliga intäkter inte redovisas.

Experimentet med slopad revisionsplikt har misslyckats. Till bilden hör att riksdagen så sent som för ett år sedan uppmanade regeringen att undanta fler företag från revisionsplikt. Det är oklart på vilka grunder detta skedde.

Med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport finns det anledning att tänka nytt om revisionens roll i näringsliv och samhälle, snarare än att än en gång fokusera på gränsvärden och mer eller mindre relevanta internationella jämförelser.

För aktiebolag talar mycket för att det alltid ska finnas krav på revision. Ett skäl är att det är av stort värde för effektivitet och tillväxt med en företagsform som åtnjuter högt förtroende. Ett annat är att aktiebolagets konstitution med begränsat betalningsansvar för aktieägare och prövning av ansvarsfrihet i grunden förutsätter revision. Ett tredje är att konkurrensneutraliteten säkerställs.

Att revisionen skapar värde och trygghet för det enskilda bolaget ger samhällsnytta.