Revisor | Definition och förklaring

Är du osäker på vad en revisor är för något, eller kanske blandar ihop begreppet revisor med redovisningskonsult som många gör?

Den här artikeln går igenom begreppet revisor lite utförligare. Här kommer därför en beskrivning av vad en revisor är, vilken uppgift han har, vilka revisorskategorier som finns, vad som krävs för att bli revisor och andra relaterade frågor!

Vad är en revisor?

En revisor är en kvalificerad person som granskar och verifierar att bokföringen är korrekt och ser till att företag och andra organisationer följer gällande skattelagstiftning.

Revisorer försöker skydda företag från bedrägerier, påpekar felaktigheter i redovisningen och arbetar som en oberoende part som försöker hitta sätt att öka en verksamhets effektivitet. Revisorer finns oftast tillgängliga inom alla tänkbara organisationsformer och inom många olika branscher.

Det finns olika typer av revisorer, inklusive internt anställda på ett företag, och de som arbetar för en extern revisionsfirma.

En revisors huvuduppgift

Revisorn granskar normalt redovisningen och förvaltningen i en verksamhet, och söker kontrollera hur styrelsen sköter den verksamhet de företräder. Dessutom utvärderar han om den finansiella informationen ger en rättvisande bild av resultat och ställning – och om organisationen följer gällande lagar.

Utifrån revisorns iakttagelser kan denne också ge goda råd kring bättre rutiner, och ekonomiska frågor i stort. En revisor ska vara oberoende och självständig och får inte äventyra sin roll genom sin rådgivning.

Revisorns  främsta uppgift är att avgöra om de finansiella rapporterna följer god redovisningssed (Årsredovisningslagen, K2, K3 m.fl. lagar och rekommendationer).

Revisorsinspektioner övervakar alla godkända och auktoriserade revisorer, och utför regelmässiga granskningar av revisorer. Myndighetens uppgift är att säkerställa att revisorer följer revisionslagen och har tillräcklig revisionsdokumentation enligt god revisionssed.

Den ansvarige revisorn gör sin slutliga bedömning i en revisionsberättelse som lämnas till årsstämman och kompletterar därefter ofta med ett revisions-PM till styrelsen över iakttagelser och förbättringsförslag.

Revisorskategorier

Det finns ett antal olika revisorskategorier och de vanligaste är:

Interna revisorer – finns i många olika organisationer och tar fram interna, oberoende och objektiva granskningar av finansiell och operativ affärsverksamhet, inklusive organisationsstyrning. De interna revisorerna rapporterar sina resultat till ledningen, tillsammans med tips om hur verksamheten kan bedrivas bättre.

Externa revisorer – arbetar vanligtvis på privata revisionsbyråer. De externa revisorerna tillhandahåller objektiva rapporter om årsredovisningen eller ett särskilt projekt  i en organisation, och om rapporterna ger en rättvisande bild av den ekonomiska ställningen i en organisation.

Offentliga revisorer – dessa granskar myndigheter som omfattas av statliga bestämmelser. Regeringen utser oftast revisorer vars uppgift är att säkerställa att myndigheterna tar emot och spenderar skatteintäkterna  enligt lagar och förordningar. De granskar även förskingring och bedrägeri, analyserar statliga redovisningskontroller och utvärderar riskhantering.

Ekobrottsrevisorer – är specialiserade på brott och arbetar på brottsbekämpande organisationer såsom Ekobrottsmyndigheten.

Vad behöver en revisor för kvalifikationer?

Alla externa revisorer som arbetar på revisionsbyrå och är godkända av Revisorsinspektionen behöver vara godkända eller auktoriserade. För att få certifieringen från revisorsinspektionen måste revisorn ha avlagt ett revisorsprov med godkänt resultat, och även ha minst tre års arbete på en revisionsfirma. Därutöver krävs en kandidatexamen inom ekonomi från högskola eller universitet.

Kraven för offentliga revisorer varierar, men de vanligaste kvalifikationerna är två års yrkeserfarenhet inom offentlig redovisning.

Gällande interna revisorers kvalifikationer finns det inga lagregler eller motsvarande. Det är inte alltid obligatoriskt med utbildning, utan lämpliga erfarenhet och färdigheter avgör här.

Andra revisorsfrågor

Revisorer är inte ansvariga för fel som uppstått efter att de har avgivit revisionsberättelsen. De är inte heller ansvariga för att upptäcka alla fall av oegentligheter eller felaktiga siffror; eftersom en revisor inte garanterar i sin revisionsberättelse att alla siffror är utan fel. Så de eventuella felen eller bristerna är istället företagsledningens ansvar.

Huvudsyftet med en revision är att avgöra om organisationens rapporter är ”rimligt redovisade” utifrån ett risk- och väsentlighetskriterium. Med andra ord betyder det att revisioner inte alltid kommer att identifiera bedrägerier och oegentligheter. En ”ren” revisionsberättelse ger således ingen garanti för att redovisningen är helt utan fel.

Så vad kan en revisor hjälpa till med?

• Granska en årsredovisning.
• Kontrollera att styrelsens förvaltning sköts enligt lagar och förordningar.
• Revidera olika projekt eller bidrag och avlämna revisionsberättelse eller oberoende revisors rapport.
• Utföra andra granskningstjänster, exempelvis översiktlig granskning eller granskning enligt särskild överenskommelse.
• Upprätta revisorsintyg vid bolån, statligt stöd eller när en ägare ska skjuta till apportegendom som aktiekapital.

Revisorn kan också konsultera kring:

• Förbättrade rutiner
• Ekonomiska frågor och skatterådgivning.

Positiva fördelar med att ha revisor

En revisor är en brygga mellan organisationen och alla dess intressenter. Potentiella investerare, leverantörer eller banker läser företagets rapporter – och om man har en revisor blir dessa rapporter mer trovärdiga. Revisionen ger en allmänt godtagen kvalitetsstämpel gentemot tredje part.

Revisionen skapar även trygghet och trovärdighet internt i företaget och hos styrelse och ägare. Genom sin granskning och rådgivning hjälper revisorn till att kontrollera risker och ge förbättringsförslag, samt framföra väsentliga iakttagelser.

När finns krav på att ha en revisor?

Enligt lag måste en del verksamheter ha en revisor eller en auktoriserad/godkänd revisor. Oftast ska ett aktiebolag ha en revisor även om det sedan ett par år tillbaka är möjligt att bestämma att bolaget ska vara utan revisor. Publika aktiebolag, finansiella företag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning måste dock alltid ha en revisor.

Ett mindre aktiebolag behöver inte ha revisor om man inte når upp till minst två av tre nedanstående värden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

– Fler än tre anställda (i medeltal).
– Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning.
– Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.

Många företag som inte har krav på att ha en revisor anlitar en revisor ändå, eftersom de ser många fördelar med det.

Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor

Endast auktoriserade och godkända revisorer kan utföra lagstadgad revision. För att bli auktoriserad eller godkänd revisor måste  revisorslagens krav om bland annat utbildning, erfarenhet och redbarhet uppfyllas.

För att bli auktoriserad revisor krävs således både teoretisk och praktisk utbildning. Den teoretiska utbildningen består av minst en kandidatexamen i valfritt ämne med studier inom obligatoriska ämnesområden. Utöver det krävs praktisk utbildning under minst tre år med en auktoriserad eller godkänd revisor som handledare. För att bli auktoriserad måste sedan revisorn klara av ett revisorsprov hos Revisorsinspektionen med godkänt resultat.

Revisorsinspektionen är den myndighet som prövar ansökningar om auktorisation. I dag blir alla nya revisorer som klarar provet auktoriserade, tidigare fick man skriva två prov för att först bli godkänd revisor och sedan auktoriserad. En auktorisation som revisor gäller i fem år och behöver sedan förnyas. Revisorn måste vara aktiv i sin tjänst under dessa fem år och revidera ett visst minimiantal organisationer under tiden.