Revisor i ekonomisk förening

Att ha en revisor i ekonomisk förening har väldigt långa anor. Redan under senmedeltiden var revisorer en given del av såväl den ekonomiska som offentliga kontrollorganismen. Numera är det i många fall lagstadgat att en revisor i ekonomisk förening granskar räkenskaperna. Inte minst när det gäller föreningar som driver lite mer storskalig näringsverksamhet. Men när behöver man en revisor i en ekonomisk förening? Och vad innebär det egentligen att vara revisor i en ideell eller ekonomisk förening? Vi har tagit en närmare titt på revisorns uppgift samt vad som gäller när det kommer till just föreningar.

Revisor i ekonomisk förening – uppgifter

I de flesta fall sker ett visst mått av ekonomisk verksamhet i föreningar. Hur omfattande den är varierar väldigt stort beroende på föreningens inriktning. Medan ideella föreningar ibland inte har större intäkter och utgifter än vad som motsvarar fika och lokalhyra så kan näringsdrivande föreningar omsätta väldigt betydande belopp och även anställa många personer. Och om man passerar en viss gräns för omsättning och antalet anställda så kan det även bli obligatoriskt för föreningar att ha en revisor.

Revisorns uppgift i en förening är att granska föreningsstyrelsen utifrån föreningens egna stadgar, och att säkerställa att räkenskaperna såsom bokföring, verifikationer och bokslut lever upp till lagstadgade krav. Allt i enlighet med god revisionssed. I praktiken betyder det att revisorn måste vara insatt i såväl föreningens förehavanden som de formella krav som råder, då uppdraget som revisor omfattar granskning av både styrelsen och ekonomin.

När krävs det revisor i en ekonomisk förening?

Det finns ett flertal olika föreningar. Däribland ideell förening, ekonomisk förening, fackförening, bostadsrättsförening och samfällighetsförening. Men vi kommer att fokusera på de ideella och ekonomiska föreningarna. Så när är det obligatoriskt med en föreningsrevisor?

Först och främst är det värt att poängtera att en förening utan krav på revisor ändå välja att ha det. Ofta är det ett enkelt sätt att säkerställa att saker och ting sköts på rätt sätt. Särskilt då en revisor i de flesta fall har god erfarenhet av att granska verksamheten utifrån gällande krav och förväntningar. Däremot finns det några situationer då föreningen måste anlita en revisor.

Som tumregel kan man säga att det är föreningens storlek på anställda eller ekonomisk omsättning som avgör huruvida lagen kräver en revisor. Ofta är det främst större näringsdrivande ideella eller ekonomiska föreningar som har krav på auktoriserad revisor. Och om två av dessa punkter är uppfyllda kan föreningen vara av sådant slag att det enligt lag är ett måste att anlita revisor.

• Tillgångar mer än 40 miljoner svenska kronor utifrån balansräkningen.
• Omsätter mer än 80 miljoner svenska kronor i netto.
• Över 50 anställda under ett sammanhängande räkenskapsår.

Värt att poängtera är att det under dessa omständigheter inte räcker med att anlita vem som helst för att göra revision. Utan vad som krävs är en auktoriserad revisor. Anledningen är helt enkelt att dessa är de enda som anses leva upp till de lagstadgade kraven på revisorer. I grund och botten handlar det oftast om att personen ska ha den utbildning som generellt förknippas med revisorer.

Vilka krav ställs på en auktoriserad revisor?

För att revisorn ska leva upp till de lagstadgade kraven så måste revisorn först och främst vara auktoriserad. Vad detta innebär är att personen i fråga måste ha relevant utbildning och ha avlagt prov hos Revisorsinspektionen. Utöver detta får revisorn inte vara jävig i förhållande till föreningen.

• Han måste vara auktoriserad.
• Får inte vara ledamot eller styrelsesuppleant.
• Inte heller vara gift, sambo eller nära släkting med en person som sitter i styrelsen.

Föreningen får inte ge revisorn ett revisionsuppdrag som sträcker sig längre än fyra år i rad. Men utöver detta så ligger det föreningarna fritt att välja. Det är väldigt vanligt att en och samma förening använder flera olika revisorer allt eftersom tiden går. Som tumregel bör nämnas att man i de flesta fall väljer en revisor som intressemässigt står så långt ifrån föreningens intressen som möjligt.

Frivillig revisor i förening

Även om föreningen inte är så stor att det blir obligatoriskt att ha en revisor så är det ändå många som väljer att ha det. Anledningen är att det är en enkel garanti för att styrelsen sköter saker och ting på rätt sätt. I dessa fall så kräver man däremot inte att revisorn är auktoriserad, utan i stort sett vem som helst kan välja att bli revisor åt föreningen. Men det finns fortfarande ett antal krav.

• Revisorn får inte vara under 18 år gammal.
• Denne kan inte vara i konkurs eller ha blivit ålagd näringsförbud.
• Revisorn får ej heller vara under förvaltarskap.

För revisorer gäller dessa krav. Och om något av kraven inte kan uppfyllas så är det strikt förbudet att vara revisor i en förening. Åtminstone fram tills dess att kriterierna är uppfyllda. Notera att det ställs mycket mer strikta krav när det gäller auktoriserade revisorer.

Fördelar med en revisor

Oavsett om det handlar om en ekonomisk eller ideell förening så finns det flera fördelar med att anlita en revisor. På det stora hela så får föreningen en bättre översikt över såväl det ekonomiska som det juridiska läget. Och det är på många sätt en garanti för att inget ska gå fel.

• Enklare att åtgärda problem innan de växer och bli stora.
• Alltid tillgång till en kunnig person.
• Skapar ett gott intryck när det kommer till relationer med utomstående. Särskilt då revisionsberättelsen ger en bra kvittens.
• Smidigt sätt att hålla koll på ekonomi och räkenskaper.

Även om revisorer ofta förknippas med det ekonomiska så håller revisorn koll på många andra saker. I många fall är det även nästan ett måste med revisor om man vill inhämta externt kapital.